DEN TYSTA REVOLUTIONEN
Akustik gör skillnad
LISBETH FORSBERG, akustik och miljömärkningsansvarig på Kinnarps, menar att ljudergonomi är lite av ett bortglömt område. På våra arbetsplatser, men också i hela samhället. Även om det lagts massor av möda på arkitekturen och inredningen i en ny byggnad är det inte ovanligt att hela upplevelsen förstörs av en ogenomtänkt och störande ljudmiljö.
"Ljud är ett extremt komplext och komplicerat område. För det första handlar det om avancerad fysik. För det andra är ljud inget vi kan ta eller se på, vilket gör det lätt att glömma bort. Så de flesta tänker nog inte på den ljudmiljö som omger dem, men vi vet att den ändå påverkar hälsa, trivsel och prestationsförmåga."
Kinnarps var tidigt ute med ljudergonomi, till exempel genom att mäta ljud för att på det sättet kunna skapa bättre ljudmiljöer. Under 1990-talet tog utvecklingen fart och under de senaste åren har medvetenheten om ljud trots allt ökat rejält.
”Ljud är ett extremt komplext och komplicerat område. För det första handlar det om avancerad fysik. För det andra är ljud inget vi kan ta eller se på, vilket gör det lätt att glömma bort."
Tekniken har ökat vår medvetenhet om akustiklösningar
”Jag tror att den tekniska utvecklingen som gör att vi arbetar mer flexibelt och i öppna landskap gjort att frågan om ljudmiljö kommit upp på agendan. Vi på Kinnarps har bland annat tillsammans med kollegor i branschen utvecklat gemensamma regler för hur vi ska mäta ljudabsorption hos våra produkter."
Lisbeth Forsberg påpekar att det finns lagar för buller som är skadligt för hörseln, men när det gäller ljud som ”bara” är störande blir gränserna mer flytande.
Allt ljud är inte oljud
"Vi vet att ljud påverkar vår prestationsförmåga. Att det kan orsaka stress, huvudvärk och koncentrationssvårigheter, men också ligga bakom fysisk smärta i axlar och nacke. Samtidigt är det ju oundvikligt att det låter på våra arbetsplatser. Ja, det kan också upplevas som positivt att arbetskamraterna diskuterar, skrattar eller spelar musik. Total tystnad behöver inte alltid vara bäst. Alla ljud är inte oljud. Och vissa ljud vill och behöver vi faktiskt höra så bra som möjligt. Det är väldigt subjektivt vad vi upplever som störande. Alla är olika känsliga. Det kan också variera från dag till dag. Är vi trötta, stressade eller har en arbetsuppgift som kräver ovanligt mycket koncentration kan en kollegas skratt eller telefonsamtal störa oss mer än annars", säger Lisbeth Forsberg.
Så hur kan vi skapa en bra akustisk miljö?
Hur skapar man då en bra ljudmiljö? Eftersom ljudkänsligheten kan variera mellan människor, dagar och arbetsuppgifter är en flexibel miljö med flera olika ljudrum det allra bästa. Några möjliga steg till en bättre ljudmiljö:
Ta hjälp av en expert inom området
Analysera kopplingen mellan arbetsprocess och miljö
Ta fram en strategi för att eliminera onödiga störningar och utforska vilka olika ljudabsorbenter som kan behövas
Utvärdera inredning som bordskärmar, skärmväggar och skensystem
Se på helheten för att hitta en bra balans av naturliga absorbenter som gardiner, mattor och möbler
”Mitt råd är alltid att göra en grundmöblering som man sedan kan justera efter hand när lokalen börjat användas. Det är egentligen först då man vet hur det låter. Fördelen med skärmar, förutom att de dämpar ljud, är att de också gör kontoret flexibelt och möjligt att anpassa efter nya behov."
Skärma av ljudbovarna
Särskilt noga ska man vara med att skärma av runt maskiner och områden som bullrar, surrar eller bara låter lite extra, som skrivare, hissar, gångstråk, fikarum och reception. Skärmar mellan olika arbetsplatser dämpar ljuden i ett kontorslandskap, utan att man förlorar fördelarna med ökad närhet och kommunikation. Avskilda rum för kortare eller längre möten bidrar också till en bättre ljudmiljö.
"Vissa saker går också att påverka med sitt beteende. Ska man ha ett längre telefonsamtal kan man gå undan lite. Tänk också på att vi har en tendens att prata med starkare röst i telefon än vad som behövs. Ett lågmält samtal stör förstås mindre än ett högljutt", säger Lisbeth Forsberg.
Den tysta revolutionen
Det går att göra mycket med ljudmiljön om man bara uppmärksammar den och blir medveten om hur den påverkar oss. Allra bäst är det förstås om arkitekten är kunnig på ljudområdet och planerar ljudmiljön redan när huset eller lokalen ritas.
"Jag har stött på en del miljöer där akustiken helt glömts bort vid byggnationen och då kan det faktiskt vara svårt att lappa och laga i efterhand. Därför är det så viktigt att höja medvetenheten om ljud och hur det påverkar oss", säger Lisbeth Forsberg och tillägger:
"Jag ser många positiva tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Det är något av en tyst revolution på gång."
)
)
