GUN AREMYR, FÖRFATTARE OCH HANDLEDARE

Hur har vår syn på vården av äldre förändrats över tiden?

Förr hade vi sjukhem där vi vårdade sjuka människor som en grupp. I dag har vi vårdhem och äldreboenden där individer med sjukdomar och aktivitetsnedsättningar får assistans. I mitten av 1900-talet trodde vi att demens hörde ihop med åldrande och att det inte var så mycket att göra åt. Omvårdnaden var visserligen god men vårdsalarna var stora och alla patienter hade samma kläder. De som satt uppe placerades, ibland med hjälp av ett bälte för att inte glida ur, i fåtöljer längst med väggarna i korridorer och i dagrum. Idag vet vi att demens är en kognitiv sjukdom och att individerna som får den är just individer. När man har behov av omsorg dygnet runt får man en egen lägenhet som man möblerar med egna möbler. I allrum och kök försöker man skapa en miljö där man kan umgås.

Hur definierar du begreppet ”läkande rum”?

Ett läkande rum är ett rum där jag känner mig trygg, där jag får stimulans men också upplever lugn och ro. Det är genom våra sinnen som vi upplever tillvaron. Med en kognitiv funktionsnedsättning är det vanligt att jag har svårt att koncentrera mig och att alltför röriga miljöer hindrar mig. I ett läkande rum har man därför tagit hänsyn till alla våra sinnen: syn, hörsel, känsel, smak, doft, muskel- och ledsinnet samt balanssinnet. Inredningen i ett vårdboende ska skapa trygghet och ge möjlighet till både vila och stimulans. En vacker, tilltalande miljö hedrar mig som person men en sliten omgivning av låg kvalitet kan tolkas som att jag inte betyder något

Vilken är den största framtidsutmaningen för äldre- och demensvården?

Att skapa ett demensvänligt samhälle: Eftersom ett demensvänligt samhälle är ett samhälle som är bra för alla individer – oavsett om man är sjuk eller frisk, gammal eller ung! Att sakta ner tempot där det behövs. I kassan, i affären likaväl som inom vård och omsorg. Egentligen i alla situationer där den som har en demenssjukdom ska fatta ett beslut. Att vi sam-talar istället för att till-tala varandra. Omgivningen bör också ge tydliga signaler om var jag befinner mig. Det kan vara skyltar i en affär eller att toalettdörrarna har en särskiljande färg och en text eller symbol som berättar att jag har kommit rätt.

Tycker du att beslutsfattare har kunskap om vilka krav de bör ställa på inredningen i vårdmiljöer?

Vi bör bli bättre på att engagera personal multiprofessionellt inför restaureringar och nybyggnationer av vårdboenden. Vi måste tänka på att undersköterskor, sjuksköterskor och rehabpersonal har skilda infallsvinklar kring vad som krävs i miljön. Hög kvalitet lönar sig i längden liksom att göra rätt från början.