Kinnarps Classroom By
Hjärnberikad & Kaka Arkitekter
"Vi har skapat ett klassrum som tar hänsyn till behoven hos eleverna i årskurs 6–9 och som är hållbart över tid. Tanken är att ge tonårshjärnan rätt förutsättningar både i det psykiska och i det fysiska rummet."
Hjärnberikad & KAKA Arkitekter
Tonårshjärnan har speciella behov som ställer krav på hur klassrummet utformas. Hjärnberikad och KAKA Arkitekter har slagit sina kloka huvuden ihop och skapat ett varierat, spännande och avkopplande klassrum som ger tonåringen trygghet och lust att lära.
I mer än ett decennium har Linda Bellvik och Ulrika Ahlqvist arbetat med att omsätta hjärnforskning till praktisk pedagogik för skolor, företag och organisationer. Hjärnberikad vill verka för en ökad kunskap om hur våra hjärnor fungerar och hur de påverkas av miljön runtomkring oss. Linda och Ulrika har utarbetat ett koncept med tio goda vanor kopplade till mat, rörelse, sömn samt fysisk och psykisk miljö som bidrar till att stimulera hjärnans hälsa och välmående. Metodiken har byggts på samarbete med ledande hjärnforskare, bland annat Rolf Ekman som är hjärnforskare i neurokemi.
Det här klassrummet avsett för elever i årskurs 6–9 har utformats i nära samarbete med KAKA Arkitekter, Annika Hedeblom och Bodil Perneborn. Hjärnberikad och KAKA har under lång tid jobbat tillsammans med att förverkliga hjärnvänliga miljöer på uppdrag av skolor och företag och delar visionen om mer inkluderande skolmiljöer som bidrar till ökat välmående. På KAKA jobbar ett 15-tal arkitekter med att utforma nya förskolor, skolor och kontor och uppdragen omfattar hela skalan från inredning till byggnadsarkitektur och stadsbyggnad.
– Vi delar ett gemensamt förhållningssätt där den fysiska, den sociala och den pedagogiska lärmiljön är lika viktig för att skapa en komplett och optimal lärmiljö”, säger Ulrika Ahlqvis på Hjärnberikad.
Tonårshjärnan är en utmaning, konstaterar Linda Bellvik på Hjärnberikad.
– Tonårshjärnan är häftig, för den har en helt annan kemi än barnets hjärna eller en vuxen hjärna. Den har ett ökat sömnbehov och har också kommit lite ur kurs när det gäller att utveckla exekutiva funktioner som impulskontroll, känslohantering, logiskt tänkande och riskbedömning. Tonårshjärnan är i en känslig fas och därför behöver vi vara extra rädda om den.
Ett klassrum som stöttar tonåringens utveckling och lärande behöver därför bjuda på rörelse och stimulans i kombination med trygghet och möjlighet till återhämtning.
Så här blev resultatet.
MÖBLERAT FÖR RÖRELSE
Det här klassrummet uppmuntrar till variation och rörelse på flera sätt. Indelat i flera olika zoner ger det elever och lärare möjlighet att möblera om klassrummet efter behov, förklarar Bodil Perneborn på KAKA.
"Klassrummet ska kunna delas av i flera små zoner som kan anpassas efter storleken på grupperna och de aktiviteter som pågår. Möjligheterna markeras av de olika mattorna i golvet och av de draperier som kan användas som avdelare. Men även möblerna i sig, till exempel gradängen i hörnet, andas flexibilitet. I gradängen kan du sitta, stå eller ligga. Du kan sitta och jobba i den, ensam eller i grupp eller lyssna in mot klassrummet. Men du kan också vända på upplägget och sitta på kuddar nere på golvet och lyssna uppåt."
Fysisk rörelse är en annan viktig faktor för tonårshjärnan, konstaterar Ulrika Ahlqvist.
– Människan är inte byggd för att sitta still. Vi klarar att vara stilla och lyssna i ungefär 20 minuter, sedan tappar vi fokus. Därför har vi utformat klassrummet så att det uppmuntrar till rörelse med höj- och sänkbara bord, balansplattor, hopprep och pilatesbollar. Borden är också enkla att flytta så att du snabbt kan röja undan en större yta om du vill skapa plats för en liten ’brainbreak’.
HJÄRNAN VILL VILA
Tonårshjärnans sömnmönster gör att eleverna lätt blir trötta. Att utforma klassrummet så att det finns möjlighet att dra sig undan för vila och återhämtning är därför viktigt. Om du vill jobba avskilt i mindre grupper kan du välja att dra för draperiet för gradängen eller att gå in i det lilla grupprummet med soffa och stänga dörren. I klassrummet finns också två sittgrupper med fåtöljer som kan skärmas av med ett draperi. Den inbyggda förvaringen ovanför bidrar till att göra det extra mysigt.
– Förvaringen är jätteviktigt i ett klassrum och tyvärr något som ofta glöms bort. Här har vi valt att bygga en generös inbyggd förvaring som både bidrar till rumsligheten och gör det enkelt att hålla ordning och reda. Förvaring med täta luckor gör det möjligt att styra elevernas fokus genom att plocka undan saker som kan verka distraherande. Resultatet är att klassrummet får ett lugnare uttryck, förklarar arkitekt Annika Hedeblom på KAKA.
LJUS OCH GRÖNSKA
De stimulerande intrycken kommer istället från klassrummets väl genomtänkta kombinationer av kulörer och texturer. Mättade kulörer som går i ton i ton skapar tillsammans med taktila material, trä, mattor och gardiner en spännande och ombonad variation.
Ljus och grönska är viktigt för hjärnans kemi och därför har Hjärnberikad och KAKA arbetat aktivt med att maximera dagsljusinfallet genom stora fönster som också fungerar som sittplatser. Även den artificiella ljussättningen är varierad med rumsskapande vertikalljus. I klassrummet finns också gröna växter.
Men tekniken då?
– Det fina med ny teknik är att man inte behöver vara låst till en enda whiteboard utan att man kan vara flexibel. Vi jobbar mycket med projicering på väggar och VR i mindre elevgrupper – digitaliseringen gör att du kan flytta runt hur du vill, säger Linda Bellvik.
FRAMTIDENS KLASSRUM
Det här är bara startskottet på de förändringar som våra lärmiljöer genomgår, menar Linda Bellvik.
– Just nu pågår det mycket forskning inom området, bland annat i form av olika labbmiljöer som undersöker kopplingarna mellan den fysiska, den sociala och den pedagogiska miljön, med hänsyn till ny kommunikationsteknologi och flexrum. Evidensbaserad forskning från de här labbmiljöerna kommer att ge oss kunskap om hur vi kan skapa framtidens klassrum och samtidigt erbjuda elever och pedagoger trygghet.
Bodil Perneborn på KAKA menar att digitaliseringen kommer att påverka klassrumsutformningen i allt högre grad.
– Redan nu ser vi att den traditionella katederundervisningen minskar. Jag tror också på ett ökat fokus på vila och återhämtning. Du ska inte behöva gå till skolsköterskan för att kunna få vila och känna dig lite omhändertagen. Den möjligheten finns i framtidens klassrum!
1.
Hjärnan är inte gjord för att sitta. Efter 20 minuters stillasittande tappar den koncentrationen. Därför bör klassrummet ha inbyggda rörelsemöjligheter i form av aktivt sittande, höj- och sänkbara bord och möbler som är enkla att förflytta.
2.
En trygg hjärna är en smart hjärna. Klassrummet ska erbjuda både fysisk och social trygghet. Rätt möblerad med möjlighet att skapa sociala rum kan klassrummet stärka elevernas känsla av tillhörighet.
3.
Hjärnan mår bra av återhämtning. Därför ska klassrummet ge möjlighet för eleverna att dra sig undan för vila och reflektion, enskilt eller tillsammans. Det underlättar inlärningen och ökar välmåendet.
4.
En trygg miljö behöver inte vara förutsägbar. Med flexibla möbler som lätt kan möbleras om skapas en förväntan inför nästa lärmoment. Vad ska hända nu?
5.
Variationer i kulör och textur stimulerar hjärnan och bidrar till en trygg och härlig miljö som eleverna trivs i och längtar tillbaka till.
Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa er att skapa aktiva lärmiljöer som stödjer elever och pedagoger?
Kontakta oss
Havrefältet
Strandkanten
Lingonsnåret
För klassrummet har KAKA Arkitekter skapat tre olika färgkoncept inspirerade av naturen – ett ställe där hjärnan alltid mår bra. ”Havrefältet” med gröna och gula stråtoner, ”Strandkanten” med blå, sandiga och varmrosa toner samt ”Lingonsnåret” med en doft av lingon och mjölk.
)
)
)
)
)
)
)
