Kinnarps Classroom By
Peter C. Lippman, Lärmiljöexpert,
skoldesigner och forskare
”Oavsett om vi pratar om idag eller imorgon gör en modern lärmiljö det möjligt för pedagogen att röra sig runt i rummet och ha direktkontakt med varje elev.”
Peter C. Lippman, lärmiljöexpert, skoldesigner och forskare
Det ideala klassrummet är skapat för att bygga relationer mellan pedagoger och elever och mellan elev och elev. Enligt lärmiljöexpert Peter C. Lippman handlar det om att skapa ett klassrum som gör det möjligt för de studerande att utveckla självkännedom, social medvetenhet och rumslig medvetenhet.
Peter C. Lippman är lärmiljöexperten från New York som har arbetat med att utforma lärmiljöer i över 25 år. Han forskar även på ämnet och arbetar för närvarande med sin avhandling om skolmiljöer vid La Trobe University i Bendigo, Victoria i Australien. Hans forskning omfattar olika projekt i skolor i Australien, USA och Sverige. Peter är också en av dem som ligger bakom innovativa Skapaskolan i Stockholm. Med examina i psykologi, sociologi och filosofi baserar han alltid sitt arbete på vetenskaplig evidens.
Ett klassrum med variation
– Det här rummet för årskurs 7–9 är planerat att användas till stora gruppmöten, grupparbeten och eget arbete. Det bästa är om pedagoger och elever kan växla mellan olika aktiviteter på ett sömlöst sätt, förklarar Peter.
Den hårda arkitekturen i rummet, som väggar och fönster, är baserad på befintliga klassrum som han har jobbat med i sina svenska projekt. Koncepten för rumsarrangemangen är baserade på hans idéer och hans arbete i USA, Australien och Sverige. Längst bak i rummet, vinkelrätt placerade mot väggen, står höga bänkar som är avsedda för grupper bestående av fyra studerande, medan borden och sofforna längst fram är till för grupper om åtta.
– Möblernas gruppering är baserad på forskning om grupparbete där grupperna kan bestå av så många som åtta personer, men som så småningom bryts ned i grupper om fyra och sedan två. De större grupperingarna står längst fram för att vara lättillgängliga för pedagogen. Genom att skapa de här olika grupperingarna kan pedagogen enkelt interagera med alla elever i rummet.
Den här typen av möblering har många fördelar. Flera mindre grupper är enklare att hantera. Pedagogen kan fokusera på hela klassen och vid behov gå runt bland grupperna och prata direkt med dem. Dessutom kan varje elev fokusera på arbetsuppgifterna var för sig. Varje elev har helt enkelt en plats i rummet. En annan fördel med det här upplägget är att alla elever kan rikta uppmärksamheten framåt i rummet samtidigt som de har ett eget, personligt utrymme – en osynlig bubbla runt sig – som kan utvidgas eller krympa ihop beroende på vilken aktivitet man ägnar sig åt och med vem man samarbetar.
Även om rummet saknar kateder kan man ställa in ett litet bord där pedagogen till exempel kan placera en laptop.
– Målet med rummet är att pedagogen ska kunna röra sig runt i det och se och förstå hur eleverna samverkar när de samlar på sig kunskap, säger Peter.
Så här blev resultatet.
VÄLJ PLATS EFTER AKTIVITET
Klassrummet är mycket flexibelt vilket gör att eleverna kan röra sig mellan och runt de olika möbelgrupperingarna med sitt arbetsmaterial för att slutföra uppgiften.
Till exempel kan man sitta och jobba vid ett bord och när man behöver en paus från att stå eller sitta på en pall kan man sätta sig och jobba vidare på golvet, sätta sig vid ett bord och jobba vidare med projektet på egen hand eller diskutera med de andra eleverna eller med pedagogen.
Med rätt slags möblering kan eleverna också visa upp och synliggöra det de har lärt sig, genom att till exempel använda skrivbara bordsytor, flyttbara skrivtavlor med magneter eller väggar målade med whiteboardfärg. Klassrum med plats för flera olika möbelgrupperingar uppmuntrar på så vis elever att utveckla sociala och emotionella färdigheter och ger dem möjlighet att samarbeta med andra medan pedagogen tar del av vad som sker lite på avstånd. Uppläggen är strukturerade för att stödja beteendemässiga, kognitiva och sociala aktiviteter på hög nivå.
INTERAKTION VÄGEN TILL FRAMGÅNG
Hur väl fungerande ett klassrum blir beror helt på de människor som använder dem, menar Peter.
– Pedagogerna måste känna att de har självförtroendet och kompetensen för att jobba i de här miljöerna och förstå att den enda skillnaden mellan ett traditionellt klassrum och det här är att ge dem enklare tillgång till eleverna.
– Eleverna kommer att utveckla sin självkännedom, sin sociala medvetenhet och sin rumsliga medvetenhet, medan lärarna på ett bättre sätt kommer att kunna stärka elevernas känsla av välbefinnande och tillhörighet, eftersom de kommer att kunna interagera med eleverna på ett aktivt sätt när de samlar på sig ny kunskap. Vi flyttar oss helt enkelt bort från ”scenkänslan” och gör det i stället möjligt för pedagogerna att uppträda i ett klassrum där de lär känna sina elever, får veta mer om deras vänner och familjer, vad de gillar och inte gillar och hur de lär sig nya saker på bästa sätt.
Enligt Peter är det viktigt att inse att klassrum inte är perfekta, utan snarare att de ständigt utvecklas. Arkitekturen är en av de delar som bidrar till att underlätta undervisning och lärande, och vi bör sträva efter att skapa integrerad rumslig design i stället för att förlita oss på fragmenterade lösningar.
"Innan vi designar skolbyggnader måste vi förstå vilka aktiviteter som är avsedda att utföras i dem, och vid behov hjälpa både pedagoger och elever att övergå till dessa nytänkande lärmiljöer. Det här är en resa, och vi måste omfamna den så att vi kan utveckla elever som lär sig för hela livet."
1.
Klassrum är kollaborativa miljöer där vi kan skapa flera olika upplägg som stödjer olika sätt att tillägna sig kunskap på. Utrymmen måste integreras för att uppmuntra till lärande och engagera elever. Det här är performativa utrymmen, och vi bör sträva efter att varje dag ska bli en ny upplevelse för både lärarna och eleverna.
2.
Hörn, som är inbyggda i arkitekturen och skapas med hjälp av möbler, skapar säkra och trygga platser där eleverna kan komma till ro och känna sig säkra när de jobbar med sina projekt.
3.
Pedagogerna ska ha möjlighet att röra sig runt i rummet på ett enkelt sätt, vilket innebär att lärmiljöerna inte får vara fullproppade med möbler. Det bör finnas flera olika aktivitetsmiljöer i klassrummet.
4.
Gör väggarna till platser som eleverna kan använda för att komma till ro vid samtidigt som de blir andra fokuspunkter i rummet.
5.
Testa olika upplägg, besök andra skolor och se hur de gör där, och ta reda på vad som funkar och inte och vilka utmaningar och möjligheter olika slags miljöer för med sig. Ställ dig hela tiden den här frågan: vad funkar bäst för dig och för det sätt du undervisar på, och på vilket sätt vill du att dina elever ska lära sig nya saker?
)
)
)
)
)
