Hösten 2017 slog Sjölunda skola i Lidköping upp dörrarna till sina nybyggda, innovativa och flexibla lärmiljöer. Sex år senare åkte vi tillbaka för att fråga rektorn Sofia Sabel Andersson hur de lyckats skapa en så långsiktigt hållbar skola och hur lärmiljöerna påverkar trivsel och studieresultat.
När sa du att skolan byggdes? Sjölunda skolas rektor Sofia Sabel Andersson är van både vid de många nationella och internationella studiebesöken och den förvåning som väcks när besökarna inser att skolan med sina ljusa miljöer, mjuka textilmattor och klädda möbler faktiskt inte längre är helt ny. När skolan utformades arbetade hon nära den tidigare rektorn Elisabet Ingemarsson med allt från verksamhetsidé, rekrytering och inredning och hon har en tydlig bild av hur det blivit så bra.
– Nyckeln var att Elisabet hade en tydlig bild av vad hon ville med skolan. Under processen involverade vi sedan både personal och barn, analyserade våra behov och frågade oss vad vi skulle göra, hur vi skulle göra det och varför. Vi tog också allt steg för steg så vi hade möjlighet att testa och utvärdera de val vi gjorde utmed vägen, säger hon.
Redan tidigt i processen arbetade skolan tätt med Kinnarps, med blicken stadigt fäst på målet att den fysiska miljön alltid ska stötta den pedagogiska idéen och respektera varje individs förutsättningar och behov i sitt lärande.
– Vi var otroligt noga med att de som byggde, utformade och sökte sig hit som pedagoger skulle förstå skolans vision och dela vår syn att barnen här är kompetenta med en inneboende lust att lära och utvecklas. Då måste man våga ifrågasätta sina invanda sätt att arbeta och inse att dagens barn har nya sätt att lära. Det ställer krav både på pedagogiken och inredningen, eftersom de två hänger ihop, säger Sofia Sabel Andersson.
Övertygelsen, som fortfarande gäller, var att lösningarna måste anpassas efter dagens och morgondagens sätt att undervisa. Olika aktiviteter kräver olika miljöer, och alla barn lär sig på olika sätt. Några trivs med att jobba i grupp, andra behöver enskildhet, vissa vill stå vid ett högt bord, några ligger helst på en matta på golvet. Och lärandet händer inte bara i klassrummet, utan hela skolan behöver vara en lärmiljö.
– Vi är tydliga med att pedagogerna inte bara kan ställa upp en traditionell sittning och vara nöjda med det, utan måste reflektera över på vilket sätt de vill arbeta och hur de vill samspela med eleverna. Den fysiska miljön ska alltid hänga samman med idén om lärandet och jobba med barnen för att hjälpa dem att ta sig framåt. Ska vi arbeta enskilt eller kollaborativt? Kan jag vara flexibel med de möbler jag har? Hur planerar jag miljön för ett framgångsrikt lärande? Man måste, kort sagt, ha en verksamhetsidé innan man möblerar, säger Sofia Sabel Andersson.
För att skapa långsiktigt hållbara lärmiljöer, börja i en gemensam process med skolledning, pedagoger, elever, arkitekter och inredare. Sätt lärandet i centrum och fråga er vad, hur och varför ni ska inreda på ett visst sätt. Verksamhetsidén måste alltid komma före möblerna. Lämna utrymme för att testa och utvärdera utmed vägen. Och se till att hålla visionen levande genom till exempel samtal med eleverna och personalgruppen.
Skapa olika miljöer och sittmöjligheter för olika aktiviteter och lärstilar. Både i varje klassrum och i skolan som helhet. Barn lär sig på olika sätt och det är viktigt att skapa flexibilitet och variation. Vår erfarenhet är att sådana lösningar stimulerar lusten och kreativiteten, ger en ergonomisk skolmiljö och möter barnens behov på ett bättre sätt än traditionella klassrum. Bygg in flexibilitet för att enkelt kunna förändra och anpassa.
Våga välja klädda möbler. Det gör underverk för miljön genom att dämpa ljud, öka trivsel och skapa bättre studiero för eleverna. Den fysiska miljön ska stötta barnen i lärandet och då spelar också sådant som material och kulörer stor roll. Inkludera barnen i att ta ansvar för skolmiljön och förklara för dem varför det är viktigt. Närvarande vuxna gör att ni kan ta tag i saker direkt när de händer.
Tonen slås an redan i huvudentrén där en ljus och inbjudande aula i form av en gradäng välkomnar eleverna med värdeorden ”Laganda, Ansvar, Glädje”. Här kan man samlas i större eller mindre grupper, planerat eller spontant. I anslutning ligger biblioteket med flera mjuka sittmöjligheter, och direkt ovanför gradängen finns flera ytor för både enskilt arbete och gruppuppgifter. I varje klassrum finns möjligheten att välja plats efter behov och förutsättningar – till exempel om man vill sitta vid ett högt bord, hänga i en fåtölj eller ligga på en mjuk matta på golvet.
Tanken är också att klassrummen och andra ytor snabbt ska kunna möbleras om för undervisning i till exempel mindre grupper eller för projektarbete. För att stärka det flexibla arbetssättet har skolan också integrerat en avancerad digital lärmiljö i det dagliga arbetet.
– Vi menar att skolan måste förändras i takt med samhället och att en av våra uppgifter är att förbereda våra elever för ett framtida arbetsliv. Därför har vi breddat synsättet på skolmiljön och har blandat skolmöblerna med kontorsmöbler och mötesmöbler på ett sätt som passar både våra elever och pedagoger. Det är fascinerande att se hur barnen hittar nya sätt att sitta i till exempel en klädd loungefåtölj, säger Sofia Sabel Andersson.
Ulrika Jahnstedt, förstelärare i svenska och so-ämnen
”Olika barn har olika förutsättningar och behov, så vår inredning med olika typer av flexibla lärmiljöer är oerhört värdefull i min undervisning. Planlösningarna och möblerna gör också att vi lärare alltid ser barnen, vilket både skapar större trygghet och bättre studieresultat.”
Emma Gustafsson, grundlärare i fritidshem och idrott
”Våra klädda möbler bidrar till en behaglig ljudnivå och de mjuka mattorna bildar ett slags tryggt rum i rummet där eleverna kan ligga ner och läsa eller skriva. Variationen är viktig så att eleverna kan välja om de till exempel vill sitta eller stå vid ett högt bord, eller hänga i en mjuk soffa eller fåtölj.”
Det är en sak att skapa en skola som känns inspirerande och innovativ när den är ny, en annan att bevara den känslan och de värdena år efter år.
Vad är hemligheten bakom att Sjölunda skola lyckats så bra med det?
– Det är alltid en utmaning att hålla fast vid sin ursprungliga idé, särskilt som vi också blivit fler elever och pedagoger under de här åren. Ett enkelt svar på frågan är att vi gjorde rätt från början. Vi gjorde analysen, tog fram en vision, hade med tankarna på den fysiska miljön tidigt i arbetet och inkluderade både personalen och barnen i processen. Det ger bra förutsättningar för att skapa en långsiktigt hållbar verksamhet.
Men hur gör ni för att hålla visionen levande i vardagen?
– Många av oss som var med från början är fortfarande kvar. Personalomsättningen är låg eftersom många trivs här, det är en bra grundförutsättning. Men sedan måste vi också fortsätta att utvecklas och få med alla nya på tåget. Vi jobbar ständigt med att utvärdera verksamheten och skruvar på konceptet när det krävs. Det handlar om att jobba aktivt med personalgruppen, samtala mycket om våra värderingar, stötta varandra och undvika att göra klassrummen till isolerade öar. Här är alla barn allas ansvar.
Ni har valt att inreda med mycket klädda möbler, något som många skolor fortfarande tvekar inför. Hur kommer det sig?
– För oss är valet självklart. Klädda möbler ökar trivselfaktorn, så enkelt är det. De dämpar ljud, är sköna att sitta i, ser trevliga ut, ja, det finns massor av goda skäl. Eventuella problem tycker jag att man kan och ska hantera, istället för att välja bort inredning som faktiskt gör verksamheten bättre.
Era klädda möbler ser lika fräscha och nya ut som vid starten, vad är knepet?
– Det är egentligen inga konstigheter, det handlar om att få barnen att känna sig delaktiga, ta ansvar och förstå varför de fysiska miljöerna är viktiga. Vi ser till att inkludera dem, till exempel genom att städa tillsammans och prata om varför vi håller efter det vi har. Det är också viktigt att de vuxna är närvarande förebilder och visar att de ser eleverna och vad som händer i skolan. På så sätt kan vi ta tag i saker direkt när de händer.
Du säger att den fysiska miljön här stödjer lärandet, går det också att se i studieresultaten?
– Vi mäter trivsel och studiero och får goda resultat, så vi vet att våra elever och pedagoger mår bra och att de fysiska miljöerna är en starkt bidragande orsak. Sedan är det svårt att mäta exakt hur kunskapsnivån och inlärningen hänger ihop med den fysiska miljön. Våra flexibla och aktivitetsbaserade lösningar gör att vi kan anpassa undervisningen till olika situationer så att de stöder både barn och vuxna. För mig är det självklart att de fysiska miljöerna påverkar studieresultaten positivt.
Lilly 7 år
”Biblioteket är min favoritplats! Här är det mysigt och man kan välja mellan flera olika möbler eller den mjuka mattan.”
Ivar 9 år
”Jag trivs bäst på min plats i klassrummet. Jag gillar att sitta nära fönstret och min stol är jätteskön!”
Ilse 11 år
”Min bästa plats är nog i de mjuka fåtöljerna som finns i våra klassrum. Där tycker jag om att sitta för det är bekvämt och jag kan fokusera.”