Människans livskvalitet i centrum

Den fysiska miljön kan stödja eller hindra god vård och omsorg. Krångligare än så behöver det kanske inte formuleras. Helle Wijk har länge forskat om den fysiska miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande, för henne är det självklart att varje människas livskvalitet måste sättas i centrum när vårdmiljöer planeras, byggs och inreds.

Helle Wijk, professor i omvårdnad med inriktning mot vårdmiljö och vård av äldre

Det har blivit bättre, men det finns fortfarande mycket att göra. Ungefär så sammanfattar Helle Wijk, professor i omvårdnad vid Göteborgs universitet, situationen på särskilda boenden i Norden.

Hon ser mindre av den institutionsverksamhet som fortfarande var vanlig för några decennier sedan, och mer av personcentrerade, välkomnande och hemlika vårdmiljöer.

”Idag finns en allt större medvetenhet om att den fysiska miljön är en del av vårdprocessen och att olika yrkesgrupper måste arbeta tvärprofessionellt mot ett gemensamt mål för att skapa de bästa lösningarna. Kunskapsläget är gott, men det behöver också få ett större genomslag i realiteten”, säger hon.

"Grunden bör alltid vara att formulera vad miljöns funktion och syfte är. Hälsa är en subjektiv upplevelse och innebär olika saker för olika människor. Att förstå målgruppen, att lyssna på de boende och involvera och inkludera alla berörda är nödvändigt."

Helle Wijk, Professor i omvårdnad med inriktning mot vårdmiljö och vård av äldre

FORSKNINGEN MÅSTE KOMMA ALLA TILL DEL

Helle Wijk skrev i början av 2000-talet sin avhandling om färguppfattning när vi åldras och är sedan länge en självklar referens när vårdmiljöns betydelse för människors hälsa diskuteras. Hon är också gästprofessor vid Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers tekniska högskola.

”Det är ett välkommet samarbete mellan institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och ett sätt att utveckla den nödvändiga dialogen mellan vård, arkitektur och design för att nå ut till beslutsfattare”, säger hon.

Hon fortsätter: ”En vårdmiljö av bästa kvalitet kan aldrig skapas av en enskild person eller yrkesgrupp, utan kräver samverkan förankrat i ett medvetet ledarskap på alla nivåer för att skapa förutsättningar för utveckling.”

Grundfrågan i samtalet med Helle Wijk är hur vi bäst skapar hållbara och hälsofrämjande miljöer för äldre, en stor fråga med många begrepp som kan tolkas och förstås på olika sätt.

Helle Wijks utgångspunkt är ett personcentrerat förhållningssätt: alla kan råka ut för ohälsa, men man är aldrig sin sjukdom. Vi är alla unika personer som kan drabbas av en situation av sjukdom eller skada som är specifik för var och en och där varje människa är expert på sitt eget liv.

Utifrån det synsättet kan man urskilja en mängd faktorer i vårdmiljön som påverkar de boendes välbefinnande, personalens möjligheter att utföra sitt arbete och de närståendes upplevelse av boendet.

”Grunden bör alltid vara att formulera vad miljöns funktion och syfte är. Hälsa är en subjektiv upplevelse och innebär olika saker för olika människor. Att förstå målgruppen, att lyssna på de boende och involvera och inkludera alla berörda är nödvändigt.”

HÅLLBARA VÅRDMILJÖER

När vi pratar hållbarhet finns flera faktorer att tänka på.

”Utöver de aspekter som har med klimatsmarta val att göra, handlar hållbarhet om att den fysiska miljön ska bidra till att människor håller, både de äldre som bor på det särskilda boendet och personalen. Individens hälsovinst är också en samhällsvinst. Det är en god investering att skapa genomtänkt inredning, så att till exempel fallolyckor eller tunga lyft minskar, eller att tid frigörs för personalen att faktiskt ägna sig åt omvårdnad. Alla vinner på hållbara vårdmiljöer.”

Helle Wijk, Professor i omvårdnad med inriktning mot vårdmiljö och vård av äldre

Hon menar att det går att se tydliga kopplingar mellan en hållbar arbetsmiljö och en hållbar samhällsekonomi. Ett särskilt boende där personalen upplever att den fysiska miljön är attraktiv ur funktionellt och estetiskt perspektiv har enklare att både rekrytera och behålla kompetenta medarbetare.

”Sjukskrivningar och personalflykt kan bli mycket kostsamt, både ur hälsosynpunkt och i kronor och ören. Utan att dra några långtgående, säkra slutsatser är det också ett perspektiv som aktualiserats av Corona-pandemin. Att ha mycket ny, tillfällig och ovan personal försvårar troligen hindrandet av smittspridning.”

RÄTT FÄRGSÄTTNING OCH KONTRAST GER TRYGGHET

En fysisk miljö som fungerar som en del av vården behöver alltid ta hänsyn till både hårda och mjuka värden. Sinnliga upplevelser som ger trygghet och stimulerar, tillsammans med arkitektur, design och möbler som är praktiska och trygga.

Miljön kan till exempel förbättras med kunskap om hur äldre upplever färg, ljus och kontrast, ett område som ligger Helle Wijk varmt om hjärtat. Det handlar om att hjälpa människor att orientera sig i rummet och känna trygghet men även uppleva att de möts med respekt och värdighet.

”En fysisk miljö som inte är planerad utifrån de äldre personernas behov gör ofta att de hamnar i beroendeställning eller upplever oro helt i onödan. Det handlar om att utforma en miljö som underlättar orientering så det blir enkelt att hitta, känna igen sig och vara självständig. En toalettdörr målad i en tydlig färg som bildar kontrast mot bakgrunden gör till exempel att man enklare hittar dit i tid och då blir färgsättningen en viktig del av en god vård och oberoende!”

Den exakta färgsättningen av vårdmiljön måste förstås anpassas till de unika förutsättningarna, men tydlighet och kontrast är en viktig princip.

”Mörka möbler mot mörka mattor kan vara förvirrande då det kan vara svårt för en person med nedsatt syn att se vart man ska sätta sig vilket ökar risken för fall. En fåtölj i en attraktiv kulör som sticker ut mot bakgrunden är enklare att se och kommer då också mer till användning. En svart mugg mot en mörk bordsskiva kan däremot vara svår att upptäcka med risk för att den stöts omkull. Kulörskillnader i nyanser mellan motstående väggar kan ge vägledning för rumsuppfattningen, medan skarpa kontraster vid trösklar och golv kan tolkas som hinder eller till och med nivåskillnader och hål”, säger Helle Wijk.

STOLTHET ATT JOBBA MED ÄLDRE

I mångt och mycket handlar det om vilken människosyn vi har, att se och bemöta alla människor med värdighet och respekt oavsett ålder. När vi blir äldre har vi visserligen andra behov med ålderns rätt, men är i huvudsak samma personer som vi varit genom ett långt liv.

”Det ska vara en stolthet att jobba med äldre, något positivt när en släkting flyttar till äldreboendet som ska erbjuda något bättre än den privata bostad som inte längre möter den äldres behov – och framför allt en stor glädje för den boende!”

5 TIPS FÖR EN BÄTTRE VÅRDMILJÖ

1.

Involvera flera i planeringen. De boende, personalen och anhöriga – de människor som ska vistas i miljön – ska vara med tidigt i planerings- och byggprocessen.

2.

Funktion och estetik ska gå hand i hand. Möbler ska vara anpassade för de boende och ergonomiskt riktiga, men samtidigt vara snygga och inte ge känslan av institution.

3.

Investera i kvalitet. Fokusera inte på vad kvalitet kostar utan vad det bidrar till. Det lönar sig i längden.

4.

Skapa tydlighet med kontraster och koder. Genom att underlätta orientering med färg och design skapas trygghet och värdighet. Det ska vara lätt att
göra rätt.

5.

Utgå från personcentrerad vård. Det ska finnas en inbyggd valfrihet i vårdmiljön, som bygger på att vi alla är unika personer. Ge plats både för den som vill vara social och den som vill dra sig undan en stund.