Vi måste alltid prata om människan, inte sjukdomen
Gun Aremyr, expert inom demensområdet
Det ligger alltid nära till hands att dra slutsatser om världen och andra människor utifrån sina egna erfarenheter, upplevelser och behov. När det gäller personer med demenssjukdom kan det lätt bli fel, särskilt om man faller i fällan att se gruppen snarare än individen.
”Även om vi får nya behov och förutsättningar för att kunna leva ett gott liv om vi drabbas av demenssjukdom bär vi alltid med oss våra egna unika livsberättelser och de måste speglas i den fysiska miljön där vi bor och vistas. Vi måste alltid prata om människan, inte sjukdomen”, säger Gun Aremyr.
En fysisk miljö som doftar gott, är estetiskt tilltalande och välkomnande signalerar att jag är värd att ha det fint omkring mig. Den kan också sänka blodtrycket och minska behovet av smärtlindring.
Gun har arbetat inom demensområdet sedan slutet av 1980-talet och har mött massor av människor och miljöer i rollen som arbetsterapeut, anhörigkonsulent, föreläsare och författare. En sak är hon säker på: en välplanerad fysisk miljö underlättar livet på en rad olika områden för personer med kognitiv svikt.
”Bland annat blir behovet av vila större och man behöver kunna ta igen sig flera gånger om dagen för att hjärnan ska orka. Då kan till exempel fåtöljer utplacerade längs en promenadväg i en korridor bidra till en bra balans mellan aktivitet och vila, gärna kompletterat med en möjlighet att välja att lyssna på musik eller njuta av en utsikt mot naturen”, säger hon.
Inredningen ska också bidra till trygghet, exempelvis genom inkluderande möbler som är stabila och är klädda med enfärgade tyger, eftersom småmönstrat kan upplevas som insekter av personer med demenssjukdom.
”Även placeringen av möbler påverkar upplevelsen av rummet. Att möbler står mittemot varandra kan kännas hotfullt, bättre då att ställa dem lite snett mot varandra. Att sitta i ett hörn känns tryggt, därför är också soffor med mellanarmsstöd bra. Naturligtvis ska det inte stå möbler i vägen någonstans”.
När det gäller muskel- och ledsinnet rekommenderar hon robusta sittmöbler med bra sitthöjd som är enkla att sätta sig i och resa sig ur, eftersom det skapar en känsla av självständighet och en möjlighet att klara sig själv utan assistans. Genom att ändra sittställning aktiveras också muskler och tryck minskas.
När Gun Aremyr talar om våra sinnen är de sju till antalet, utöver syn, hörsel, känsel, doft och smak även muskel- och ledsinnet samt balanssinnet.
”Med försämrad balans är det förstås viktigt med stabila möbler som det går att ta stöd emot. Vaggande fåtöljer stimulerar balanssinnet och verkar lugnande, så en gungstol kan ha positiva effekter”, säger Gun Aremyr.
Visuellt tydliga rum som inte känns röriga fungerar vårdande. Särskiljande färger på till exempel toalettdörrar och stolar och tydliga markeringar runt ljusknappar underlättar orienteringen och ökar känslan av frihet och självständighet.
”Stängda dörrar kan däremot skapa en känsla av instängdhet och bidra till aggressivitet, medan glasdörrar kan vara svåra att uppfatta och göra att man går in i dem. Utsikt mot naturen eller tavlor med naturmotiv är ofta positivt”, säger Gun Aremyr.
”När det gäller val av färger är det viktigt att tänka på att om en fåtölj eller soffa har färgtoner som upplevs som varma känns de ofta mer tilltalande att sätta sig i. När man använder kontrasterande färger ska det vara mättade kulörer snarare än ljusa pastellfärger.”
Hon fortsätter: ”Det åldrande ögat har en tendens att uppleva färger som mindre intensiva, så om vägg- och golvfärg liknar varandra blir rummet svårt att orientera sig i. Det är också lättare att skilja mellan röda och gula nyanser än mellan blå och gröna.”
Allt detta påverkas också av ljussättningen. En bra belysning som hjälper till med dygnsorienteringen ökar livskvaliteten. En enkel tumregel för att underlätta koncentration och orientering är 80 år = 80 watt, eller ungefär 1200 lumen.
Dofter som skapar hemkänsla, så som doften av nybakade bullar, är en annan sak som stimulerar sinnena, fungerar hälsofrämjande och även kan bidra till att maten smakar bättre. Starka lukter från rengöringsmedel som skapar associationer till sjukhus ger däremot motsatt effekt.
”En fysisk miljö som doftar gott, är estetiskt tilltalande och välkomnande signalerar att jag är värd att ha det fint omkring mig. Den kan också sänka blodtrycket och minska behovet av smärtlindring”, säger Gun Aremyr.
Det är en effekt som även beröring kan ge och mjuka runda former med välkända material som trä, tyg och läder känns tryggt. Ett annat sätt att skapa positiva associationer är ljud som vågskvalp och fågelsång.
Hur gör vi verklighet av all kunskap?
Gun Aremyr säger att det viktigaste är en kunnig, inkännande och närvarande personal som får vara med och påverka hur den fysiska miljön utformas.
”För de människor vi talar om här, är en hälsofrämjande miljö en miljö där jag kan leva gott även med kognitiv svikt. För att skapa hållbarhet måste man satsa på kvalitet. Möblerna måste vara estetiskt tilltalande och samtidigt vara flexibla och enkla att använda, rengöra, förnya och flytta.”
Det betyder att genomtänkta funktioner verkligen gör skillnad.
”Det är lätt att skapa oro hos människor med demenssjukdom. Då behövs det både mer personal och medicinering. Det leder till sämre hälsa, livskvalitet och ekonomi för kommunen och tvärtom. En genomtänkt, verksamhets- och individanpassad inredning skapar positiva cirklar för alla.”
1.
Använd kontrastfärger för enklare orientering. Ett rum där golv, väggar, dörrar och inredning har kontrasterande kulörer blir enklare att hitta i. Det skapar känsla av trygghet och självständighet och minskar oro och frustration.
2.
Inred med mjuka ljud. Möbler som inte ger ifrån sig skrapande ljud och ljudabsorbenter skapar en lugn miljö. Porlande vatten och musik kan vara både lugnande och stimulerande, om jag kan välja om och när jag vill lyssna.
3.
Tänk på att ögat förändras med åldern. Belysning är viktig för att förebygga olyckor, hjälpa till med orienteringen, ge dygnsrytm och skapa fokus vid matbordet. Tänk på att upplevelse av färg förändras med åren.
4.
Rätt möbler skapar en trygg och säker miljö. Soffor och fåtöljer som är enkla att sätta sig i och resa sig ur ökar självständigheten. Ärliga, naturliga material och mjuka kanter ökar tryggheten. Klädslar som är enkla att ta av och tvätta gör att miljön känns tillåtande.
5.
Ett hem ska kännas hemma. Det särskilda boendet är hemma för de boende. När det känns hemlikt känner de boende harmoni, inkludering och trygghet. Och kom ihåg att inreda så även barn och barnbarn känner sig välkomna!
