De sju sinnena
Gun Aremyr har arbetat inom demensområden sedan slutet av åttiotalet och har i rollen som arbetsterapeut, anhörigkonsulent och föreläsare träffat massor av människor och boenden längs vägen. Det blev tidigt mycket tydligt hur en välplanerad fysisk miljö kan underlätta livet på en rad olika områden för personer med kognitiv svikt. Medan den absolut viktigaste lärdomen var att alla är individer och har egna unika livsberättelser, så fanns där också några generella saker att ta hänsyn till, som de sju sinnena.
– De fem yttre sinnena gör att vi vet var vi finns i världen, de två inre, muskel- och ledsinnet och balanssinnet, gör att vi känner den i vår kropp, förklarar hon.
– Jag såg till exempel att när en person med demenssjukdom uppfattar en mörk matta som ett hål, och led- och muskelsinnet sedan talar om att den inte är det när den sjuke går ut på den, skapar det en massa onödig oro och stress.
En frisk hjärna tolkar hela tiden och kommer ihåg, men när man inte minns så stannar inte kunskapen kvar och personen blir lika överraskad och rädd varje gång kopplingen mellan sinnena inte stämmer överens. Man brukar tala om att friska människor kommer ihåg, men när minnet är påverkat ”känner man ihåg”. Gun drar ett exempel till; tänk dig att du stoppar ner handen i väskan för att fiska upp en mobiltelefon och du i stället får tag i en mjuk gammal frukt… Ja, vi har väl alla liknande erfarenheter och kan känna igen känslan.
– Då blir du förskräckt, eller hur? Kortisol och adrenalin går i gång och det blir ett rejält stresspåslag. Om jag som demenssjuk inte kan lita på min omgivning så följer den obehagskänslan med genom hela dagen, säger Gun.
Reflektionskort
Gun Aremyr och kollegan Bertha Ragnarsdóttir har utifrån sin långa arbetslivserfarenhet inom demensvård tagit fram en box med reflektionskort. Tanken är att personal inom hemtjänst eller på boenden ska få ett verktyg för att reflektera över etiskt svåra situationer där man vill väl men där det låst sig i kommunikationen med anhöriga.
Att skapa trygghet hos både anhöriga och personal är lika viktigt. Och det kräver ibland en del eftertanke och reflektion. Då kan de här korten med scenarier kring vanliga situationer vara en bra hjälp på vägen till större förståelse.
Läs mer om reflektionskorten på gunaremyr.se.
De rätta möblerna och materialvalen gör skillnad
Balansen är också något som ofta sviker hos en demenssjuk. Därför är det viktigt att kunna lita på att möblerna i rummet kan fungera som stöd. Robusta stadiga möbler som är lätta att sätta sig i och komma ur bidrar till känslan av självständighet. Inredningen bör också bidra till trygghet genom att vara sann, det vill säga att materialen är vad de ser ut att vara, att en träyta verkligen ger känslan av trä och inte i själva verket är en hård plastyta.
– I en miljö där jag inte behöver vara på min vakt känner jag mig lugnare och tryggare och har lättare att uppleva glädje, och det är ju dit vi vill komma när vi inreder för alla egentligen, men det är helt avgörande för livskvaliteten för personer som har demenssjukdom, säger Gun. En genomtänkt verksamhets- och individanpassad inredning verkar hälsofrämjande för både personal och boende.
– I dag pratar vi om demensvänliga samhällen, men det som stöttar dem hindrar ju ingen annan, snarare tvärtom.
5x tips
kring vårdmiljöer för personer med demenssjukdom
1. Skapa kontraster för bättre orientering
Golv, väggar, dörrar och inredning i kontrasterande färger underlättar orienteringen i ett rum och skapar en känsla av självständighet för den boende. Tydlighet minskar även oro och frustration.
2. Dämpa ljudbilderna
Se till att möbler inte ger ifrån sig skrapande ljud och addera gärna ljudabsorbenter i rummet. Mjuk musik och naturljud kan vara lugnande och stimulerande om den boende själv kan välja när den vill lyssna.
3. Ha synförändringar i åtanke
Rätt belysning förebygger olyckor, underlättar orientering och påverkar dygnsrytmen. Tänk även på att upplevelsen av färg förändras med åren.
4. En trygg miljö med rätt möbler
Sittmöbler som är lätta att sätta sig i och resa sig ur ökar självständigheten. Och ärliga, naturliga material eliminerar överraskningar och ökar känslan av harmoni och trygghet.
5. Skapa hemkänsla
När det särskilda boendet känns hemlikt blir de boende harmoniska och trygga. Tänk gärna på att även barn och barnbarn ska känna sig välkomna!