De sju sinnena

Gun Aremyr har arbetat inom demensområden sedan slutet av åttiotalet och har i rollen som arbetsterapeut, anhörigkonsulent och föreläsare träffat massor av människor och boenden längs vägen. Det blev tidigt mycket tydligt hur en välplanerad fysisk miljö kan underlätta livet på en rad olika områden för personer med kognitiv svikt. Medan den absolut viktigaste lärdomen var att alla är individer och har egna unika livsberättelser, så fanns där också några generella saker att ta hänsyn till, som de sju sinnena. 

– De fem yttre sinnena gör att vi vet var vi finns i världen, de två inre, muskel- och ledsinnet och balanssinnet, gör att vi känner den i vår kropp, förklarar hon. 

– Jag såg till exempel att när en person med demenssjukdom uppfattar en mörk matta som ett hål, och led- och muskelsinnet sedan talar om att den inte är det när den sjuke går ut på den, skapar det en massa onödig oro och stress. 

En frisk hjärna tolkar hela tiden och kommer ihåg, men när man inte minns så stannar inte kunskapen kvar och personen blir lika överraskad och rädd varje gång kopplingen mellan sinnena inte stämmer överens. Man brukar tala om att friska människor kommer ihåg, men när minnet är påverkat ”känner man ihåg”. Gun drar ett exempel till; tänk dig att du stoppar ner handen i väskan för att fiska upp en mobiltelefon och du i stället får tag i en mjuk gammal frukt… Ja, vi har väl alla liknande erfarenheter och kan känna igen känslan.

– Då blir du förskräckt, eller hur? Kortisol och adrenalin går i gång och det blir ett rejält stresspåslag. Om jag som demenssjuk inte kan lita på min omgivning så följer den obehagskänslan med genom hela dagen, säger Gun.

De rätta möblerna och materialvalen gör skillnad

Balansen är också något som ofta sviker hos en demenssjuk. Därför är det viktigt att kunna lita på att möblerna i rummet kan fungera som stöd. Robusta stadiga möbler som är lätta att sätta sig i och komma ur bidrar till känslan av självständighet. Inredningen bör också bidra till trygghet genom att vara sann, det vill säga att materialen är vad de ser ut att vara, att en träyta verkligen ger känslan av trä och inte i själva verket är en hård plastyta. 

– I en miljö där jag inte behöver vara på min vakt känner jag mig lugnare och tryggare och har lättare att uppleva glädje, och det är ju dit vi vill komma när vi inreder för alla egentligen, men det är helt avgörande för livskvaliteten för personer som har demenssjukdom, säger Gun. En genomtänkt verksamhets- och individanpassad inredning verkar hälsofrämjande för både personal och boende.

– I dag pratar vi om demensvänliga samhällen, men det som stöttar dem hindrar ju ingen annan, snarare tvärtom.