Psykologens råd till den som ska bygga skola
Arkitekturens olika brister
Från det tidiga 1900-talets bullriga korridorer till 2000-talets storskaliga landskap. Skolorna i Sverige dras med olika arkitektoniska brister, beroende på byggår. Så hur kan vi optimera dessa miljöer för trygghet, arbetsro och lärande? Vi intervjuade Malin Valsö, som tillsammans med Frida Malmberg skrivit om precis detta i deras bok Fysisk Lärmiljö.
Berätta om er bok!
– Den kom till när vi jobbade som skolpsykologer, och möttes av stökiga och röriga miljöer i skola efter skola, berättar Malin Valsö.
Samma år som boken släpptes, år 2019, började det pratas om skolbristen i landet och parollen ”tusen skolor på tio år” tog fäste i debatten.
– Det visste vi inte när vi skrev boken. Efter det har Boverket kommit med riktlinjer och man har börjat prata mer om den fysiska lärmiljön. I dag ser jag en skillnad ute på skolorna, till exempel att man mer sällan har distraherande glaspartier i klassrummen, säger Malin Valsö.
Vilka är de mest kritiska punkterna i dagens lärmiljöer?
– Vi har dels problemet att skolgårdarna krymper i storstäderna, men framför allt att man vill bygga stora skolenheter. Alltför stor skala för med sig att det relationella minskar, det blir också svårare att skapa rumslighet i utemiljön.
Vilka utmaningar har vi ärvt från historien?
– Skolorna från första hälften av 1900-talet har för trånga klassrum för dagens stora klasser, de saknar grupprum och korridorerna är bara korridorer. Ljudnivån kan vara chockerande. På 1950-talet byggde man dåligt med grupprum medan 1970-talsskolorna är svårorienterade, med så låg takhöjd att syret tar slut.
– Sedan har vi 2000-talsskolorna, med glasväggar som skapar distraktioner och öppna landskap där man får överblick men ingen tillhörighet. Där finns kopplingen till det digitala samhället, utan förråd eftersom alla skulle utgå från datorn. Det var ”här möts vi och kommunicerar och googlar”, ungefär. Arkitektoniska och pedagogiska ideal har styrt utvecklingen.
Hur borde vi tänka i stället?
– Innovativ arkitektur väcker uppmärksamhet, men man ska inte experimentera på elever. Att vara supertraditionell är inte så skadligt, alla gånger. Rektangulära rum är till exempel att föredra framför andra konstiga former. Det har en riktning framåt och möjliggör biosittning, som ger bättre fokus. Möbleringen kan man variera för olika lärsituationer, och man kan ge tillgång till kompletterande lärmiljöer. Jag tycker att man kan ge arkitekturpriser till skolor när man utvärderat hur de fungerar, inte när de invigs.
Finns det insikter från den kognitions- och neuropsykologiska forskningen som visar hur den fysiska miljön påverkar elevernas lärande?
– Den generella utgångspunkten är att distraktioner, som kan vara visuella eller auditiva, stressar våra hjärnor. De försämrar kvaliteten på det vi producerar och ska därför minimeras. Rummen bör vara ombonade, men avskalade. Vi kan behöva visuella stöd, men de bör plockas fram först när de är aktuella.
Malin Valsö, psykolog och elevhälsokonsult
1.
Skärmar gör stor nytta. De ger god akustik och visuell avskärmning.
2.
Satsa på ett bord eller en bänk per elev. De kan göras till tvåsitsbord vid behov.
3.
Välj förvaring som har luckor eller fronter, så det inte blir rörigt.
4.
Komplettera skrivtavlan med en mindre skrivtavla på sidan, för olika typer av information.
5.
Yngre elever bör ha bänkar med lock, då blir det mindre spring.
Läs hela magasinet
I magasinet Education Solution delar vi med oss av kunskap och insikter om hur lärmiljöer påverkar elever och personals vardag. Du kommer att få uppleva hur vi tillsammans kan skapa hållbara lärmiljöer för trygghet, fokus, glädje och ett optimerat lärande.
