Lärmiljöer för barn med NPF – autismforskarens tips

NPF ställer högre krav på lärmiljön

Var tionde svensk elev har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ”NPF”, som det ofta kallas i skolvärlden, är samlingsnamnet för en rad tillstånd – bland annat adhd och autism. Eftersom NPF innebär ett annorlunda sätt att processa intryck ställer det särskilda krav på lärmiljön, inte minst den fysiska. I Stockholm finns en av världens främsta forskare på området. Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap samt föreståndare för Center of Neurodevelopmental Disorders (KIND) på Karolinska institutet. Nyligen släpptes en litteraturöversikt i ämnet där han var medförfattare, och han har också kopplats in som konsult när nya skolor ska byggas.

Vilka utmaningar stöter du på i ditt jobb med de skolor som byggs idag?

– Neuropsykiatriska utmaningar finns oftast inte med i sammanhanget. Man bygger med kroppsliga funktionshinder i åtanke, men inte för elever med osynliga kognitiva svårigheter – och de har ganska stora behov.

Vad är viktigt att tänka på när man NPF-anpassar lärmiljön?

– Jag brukar säga att det handlar om tre delar. Först har vi de sensoriska aspekterna att beakta, att miljön är sensoriskt lugn. Att det inte luktar, att ljud- och ljusförhållandena är bra. Det bör inte vara för mycket trängsel, speglingar, störande mönster eller material som man kan skada sig på. Ljud kan dämpas, förvaring kan användas för att gömma undan saker. Man kan försöka optimera ventilationen och undvika fluorescerande ljus. Och man kan erbjuda varierad mat, eftersom vi vet att många med NPF har specifika preferenser.

– Den andra delen handlar om att maximera den visuella styrningen. Visuell och akustisk tydlighet krävs för att eleverna ska kunna lokalisera sig, hitta rum och passa tider. Klockorna bör till exempel fungera och visa samma tid, skyltningen får gärna vara tydlig och enkel. Den tredje delen är att det måste finnas möjlighet att skärma av sig. På arbetsplatsen har vi ofta avskärmade, lugna hörn och det kan även elever behöva, också under rasterna. Många skulle ha fördel av att ha lugn under lunchen, och kunna dra sig undan när man äter sin mat.

Hur kan skolor och pedagoger skapa en inkluderande fysisk lärmiljö för alla barn?

– Även om det används bildstöd på många ställen tycker jag man kan bli bättre på det. Optisk ordning och reducering av synliga objekt är viktigt. Hitta en sittordning som fungerar för alla, och välj ljuddämpande material. Bristande tydlighet och starka sensoriska intryck i den fysiska lärmiljön frestar på uppmärksamheten och har kognitiva kostnader. Jag tror att man som neurotypisk lärare kan ha svårt att förstå hur extremt känslig en elev med NPF kan vara.

Vilka kan de kognitiva kostnaderna vara?

– Blir en elev störd av olika sensoriska intryck, samtidigt som det finns en bristande tydlighet i den fysiska lärmiljön, så kan det ta all kraft från studierna. De flesta med NPF har svårigheter med det vi kallar exekutiva funktioner – handlingsplanering, impulskontroll, flexibilitet och självreglering. Man får inte underskatta hur mycket som kan fallera när den fysiska lärmiljön inte fungerar.